Givetvis är de flesta människor intresserade av att leva ett hälsosamt liv. Och varför skulle man vilja undfly det när det fullständigt kryllar av diverse goda hälsoeffekter att få del av. Vårt fysiologiska välmående utgörs i regel av gynnsam motion och träning, och goda kostvanor. För att optimera intaget av god kost så bör man ju också ha kunskaper om vad som faktiskt är bra kost. Genom en utökad medvetenhet kan man främja sin hälsa ännu mer.
Det pågår en aktuell debatt gällande fibrer och dess nyttighet. Allt fler menar att fibrerna egentligen inte är så nyttiga som vi vill tro. Överlag kan man hävda att fibrer är bra men det är en sanning med viss modifikation. Faktum är att fibrerna tar sig igenom tarmsystemet utan att kroppen fångar upp varken energi eller näring från dem. Men vad är då fibrerna bra för?
Fibrer är i sig inget negativt då de har som främsta uppdrag att fylla ut magen och hålla igång tarmsystemet. De är alltså mycket bra för matsmältningsprocessen, och alla fibrer har en mättande funktion.
Det finns två sorters fibrer, vattenlösliga samt olösliga fibrer. Forskning har kommit fram till att det är de vattenlösliga fibrerna som skänker de bästa hälsoeffektera. Tyvärr är det inte allt för ofta som produkterna med rejäl deklaration av fibrer faktiskt består av just vattenlösliga fibrer. Oftast handlar det om olösliga fibrer som vetekli samt cellulosa.
De vattenlösliga kostfibrerna har gelbildande verkan vilket är utmärkande. De vattenlösliga fibrerna ser till att kapsla in de övriga ämnena som tar sig igenom magen med assistans av denna gel. Det innebär att kroppen på ett mer effektivt sätt kan ta upp näring och energi. Processen påbörjas när fibrerna kommer i förbindelse med vätska i magen. Magsmältningen får en längre process vilket är bra för tarmsystemet. Tömningen av magsäcken sker således långsammare men därjämte får det effekten att blodsockret stiger i balanserad takt.
Vattenlösliga kostfibrer gör det möjligt för en inbromsning av upptaget av blodsocker. På så vis sänks den glykemiska belastningen och blodsockernivån blir jämnare. Dessutom sänks kolesterol samt blodfettsnivåerna i blodet. Insulinkänsligheten blir bättre vilket förebygger diabetes. Därtill minskar de vattenlösliga kostfibrerna risken för att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar och åderförkalkning.
Att inta mycket frukt och grönsaker är positivt för den som vill få i sig de vattenlösliga fibrerna i större omfattning. Faktum är att det nu för tiden finns kosttillskott som består av vattenlösliga kostfibrer, men det finns fullständigt utmärkta substitut i livsmedelsbutikerna såsom exempelvis psylliumfrön. Det bästa skälet till att avstå kosttillskotten är att det vanligtvis kan bli förhållandevis dyrt. Och den som absolut inte klarar sig utan spannmålsfibrer gör bäst i att inta hela korn eftersom det gör kroppen en större nytta.
En av många fördelar med vattenlösliga kostfibrer är att de har förmågan att binda gallsalter. Salterna följer därefter med fibrerna med hjälp av avföringen. Det innebär i sin tur att levern måste producera nya gallsalter.
Även kolesterol består av gallsalter. De vattenlösliga fibrerna medför således effekten att det negativa kolesterolet LDL blir reducerat i kroppen. Det är en reduktion som innebär att risken minskas att råka ut för hjärt- och kärlsjukdomar och åderförkalkning.
