Vattenlösliga kostfibrer ger positiva hälsoeffekter
Självfallet strävar många efter att må bra. Och en omfattande del av vårt välmående har att göra med våra kostvanor. Somliga tenderar att inte alls reflektera över vad de äter men en ökad medvetenhet kan leda till en rad positiva hälsoeffekter, exempelvis viktminskning.
Vi får jämt höra hur nyttigt det är med fiberrik kost, och att det till exempel är positivt för magen. Men är det verkligen sant? Överlag är fibrer positivt men det är en sanning med en aning modifikation. Samtliga fibrer har en mättande funktion och ger en känsla av mättnad.
Det görs skillnad mellan vattenlösliga och olösliga fibrer. Enligt forskning så är det de vattenlösliga fibrerna som skänker bäst effekter på hälsan. Tyvärr är det typiskt att produkter som är deklarerade med ett högt innehåll av fibrer sällan innehåller just vattenlösliga fibrer. Desto vanligare är det att dessa produkter innehåller olösliga fibrer som cellulosa samt vetekli.
Det påstås att en bra kost består av mycket fibrer. Men kan det minsann stämma med tanke på att det finns en påfallande skillnad mellan två sorters fibrer? Om de vattenlösliga fibrerna har den bästa effekt gällande hälsan så innebär det att en kost med stora mängder olösliga fibrer får mindre bra effekt.
Frukt och vegetabilier är det många som äter, och faktum är att det bästa sättet för kroppen att få i sig fibrer är från kolhydrater som består av fibrer som är naturliga. Följaktligen är frukt och vegetabilier en betydelsefull komponent av kosten med tanke på att de består av mycket vattenlösliga fibrer. Men den som inte klarar sig utan spannmålsfibrer gör bäst i att äta hela korn eftersom det gör kroppen en större nytta.
Vad gäller fibrer i allmänt så finns det inga bevis för att de verkligen är bra för magen, och dessutom finns det inget som visar på att de vattenlösliga fibrerna skulle tillföra något som de vattenlösliga inte skulle göra.
Faktum är att människors ursprungliga föda som är fri från spannmål kännetecknas av relativt lite olösliga fibrer men desto mer av vattenlösliga fibrer. De vattenlösliga fibrerna förekommer i hög grad i exempelvis havre, baljväxter, psylliumfrön, frukt och grönsaker. I huvudsak finns de olösliga fibrerna i spannmålets cellväggar, men de finns också i strukturer såsom till exempel fruktskal.
En utmärkande egenskap för vattenlösliga fibrer är att de är gelbildande. Det medför att när fibrerna hamnar i kontakt med vätska så bildas en gel. När de vattenlösliga fibrerna kommer i kontakt med vätskan i magen så blir effekten att fibrerna kapslar in delar av de övriga ämnena som passerar magen. Det skänker en längre process för matsmältningen som är bra för tarmsystemet. Det medför framför allt att tömningen av magsäcken sker långsammare men även att blodsockret stiger i lagom takt.
Vattenlösliga kostfibrer möjliggör att bromsa upptaget av blodsocker. Det medför att den glykemiska belastningen sänks och på så sätt att blodsockernivån blir jämnare. Även kolesterol samt blodfettsnivåerna sänks i blodet. Därutöver blir insulinkänsligheten förbättrad vilket förebygger sockersjuka. Vattenlösliga fibrer minskar risken för att drabbas av åderförkalkning och hjärt-kärlsjukdomar.