vattenlösliga kostfibrer

Självfallet strävar många efter att må bra. Och en omfattande del av vårt välmående har att göra med våra kostvanor. Somliga tenderar att inte alls reflektera över vad de äter men en ökad medvetenhet kan leda till en rad positiva hälsoeffekter, exempelvis viktminskning.

Vi får jämt höra hur nyttigt det är med fiberrik kost, och att det till exempel är positivt för magen. Men är det verkligen sant? Överlag är fibrer positivt men det är en sanning med en aning modifikation. Samtliga fibrer har en mättande funktion och ger en känsla av mättnad.

Det görs skillnad mellan vattenlösliga och olösliga fibrer. Enligt forskning så är det de vattenlösliga fibrerna som skänker bäst effekter på hälsan. Tyvärr är det typiskt att produkter som är deklarerade med ett högt innehåll av fibrer sällan innehåller just vattenlösliga fibrer. Desto vanligare är det att dessa produkter innehåller olösliga fibrer som cellulosa samt vetekli.

Det påstås att en bra kost består av mycket fibrer. Men kan det minsann stämma med tanke på att det finns en påfallande skillnad mellan två sorters fibrer? Om de vattenlösliga fibrerna har den bästa effekt gällande hälsan så innebär det att en kost med stora mängder olösliga fibrer får mindre bra effekt.

Frukt och vegetabilier är det många som äter, och faktum är att det bästa sättet för kroppen att få i sig fibrer är från kolhydrater som består av fibrer som är naturliga. Följaktligen är frukt och vegetabilier en betydelsefull komponent av kosten med tanke på att de består av mycket vattenlösliga fibrer. Men den som inte klarar sig utan spannmålsfibrer gör bäst i att äta hela korn eftersom det gör kroppen en större nytta.

Vad gäller fibrer i allmänt så finns det inga bevis för att de verkligen är bra för magen, och dessutom finns det inget som visar på att de vattenlösliga fibrerna skulle tillföra något som de vattenlösliga inte skulle göra.

Faktum är att människors ursprungliga föda som är fri från spannmål kännetecknas av relativt lite olösliga fibrer men desto mer av vattenlösliga fibrer. De vattenlösliga fibrerna förekommer i hög grad i exempelvis havre, baljväxter, psylliumfrön, frukt och grönsaker. I huvudsak finns de olösliga fibrerna i spannmålets cellväggar, men de finns också i strukturer såsom till exempel fruktskal.

En utmärkande egenskap för vattenlösliga fibrer är att de är gelbildande. Det medför att när fibrerna hamnar i kontakt med vätska så bildas en gel. När de vattenlösliga fibrerna kommer i kontakt med vätskan i magen så blir effekten att fibrerna kapslar in delar av de övriga ämnena som passerar magen. Det skänker en längre process för matsmältningen som är bra för tarmsystemet. Det medför framför allt att tömningen av magsäcken sker långsammare men även att blodsockret stiger i lagom takt.

Vattenlösliga kostfibrer möjliggör att bromsa upptaget av blodsocker. Det medför att den glykemiska belastningen sänks och på så sätt att blodsockernivån blir jämnare. Även kolesterol samt blodfettsnivåerna sänks i blodet. Därutöver blir insulinkänsligheten förbättrad vilket förebygger sockersjuka. Vattenlösliga fibrer minskar risken för att drabbas av åderförkalkning och hjärt-kärlsjukdomar.

Det är mycket som pekar på att det i första hand är de vattenlösliga kostfibrerna som bidrar till bäst hälsoeffekter. De produkter som innehar ett högt innehåll av fibrer består dock sällan vattenlösliga fibrer utan istället olösliga fibrer som cellulosa samt vetekli. Dessa anses inte äga liknande hälsoeffekter.

De gelbildande fibrerna kallas också för vattenlösliga fibrer. När de kommer i kontakt med vätska bildas en gel. När det sker i magen innebär det att fibrerna kapslar in en del av de övriga ämnena i magen, vilket i sin tur bidrar till en förlängd process för matsmältningen som är bra. Gelen gör så att magsäcken töms långsammare samt att blodsockret ökar i lagom takt.

Dessa vattenlösliga fibrer finns i exempelvis linfrön, frukt, havre, baljväxter, grönsaker och psylliumfrön. Det är värt att notera att människans ursprungliga kost som ju är fri fån spannmål kännetecknas av förhållandevis lite olösliga fibrer och rikligt med vattenlösliga fibrer.

En god kost består av stora mängder fibrer har vi fått veta, men det stämmer inte helt. En kost som innehåller stora mängder fibrer behöver inte nödvändigtvis vara bra. Det finns i själva verket inga uppenbara bevis för att dels fibrer genomgående skulle vara positivt för just magen, eller att de olösliga fibrerna skulle bidra till någonting som de vattenlösliga inte gör. Dock finns det övriga hälsoeffekter som bäst uppnås med vattenlösliga kostfibrer.

Det bästa sättet att få i sig fibrer är av kolhydrater som innehåller fibrer som är naturliga. Helst av allt grönsaker samt frukt som tillhör kategorin av vattenlösliga kostfibrer. Den som nödvändigtvis är tvungen att äta spannmålsfibrer bör i sådana fall inta hela korn, vilket gör en mycket större nytta. Olösliga fibrer förekommer främst i spannmålets cellväggar, men även i strukturer som exempelvis fruktskal.

Att det uppkommit olika bantnings- och träningsmetoder mot bakgrund av vad vi känner till gällande de vattenlösliga kostfibrernas effekter är troligen föga häpnadsväckande. Givetvis har det lanserats flera olika preparat som är baserade på vattenlösliga kostfibrer. Försäljningen av dessa preparat fungerar önskvärt men det är förhållandevis dyrt. Det fungerar minst lika bra att köpa en egen påse med till exempel psylliumfrön i vilken välsorterad livsmedelsbutik som helst – till priset av ca 20 – 30 kr.

Vad gäller för båda sorterna av fibrer är att de förhöjer känslan av mättnad med tanke på deras utfyllande roll. Bägge sorterna kan också förhindra förstoppning, vilket i sig inte är farligt och leder inte till förgiftning som många verkar förmoda.

Vilka unika fördelar äger vattenlösliga kostfibrer då? Vattenlösliga kostfibrer har egenskapen att kunna bromsa upptaget av blodsocker, vilket innebär att den glykemiska belastningen sänks samt att blodsockernivån blir jämnare. Kolesterol samt blodfettsnivåerna sänks i blodet med vattenlösliga kostfibrer. Dessutom förbättras insulinkänsligheten vilket förebygger sockersjuka.

De vattenlösliga fibrerna binder gallsalter som med hjälp av avföringen följer med fibrerna. Levern behöver således tillverka nya gallsalter vilket är bra då kroppen tvingas bryta ner kolesterol. Kolesterolet innehåller nämligen byggstenar för gallsalterna.

Effekten av kroppens process gällande gallsalter är att det negativa kolesterolet som kallas LDL kolesterol sänks. Det innebär att risken att råka ut för åderförkalkning samt hjärt-kärlsjukdomar minskas. Vattenlösliga kostfibrer är ur den synpunkten förebyggande för den typen av åkommor.

Det är inte alls ovanligt att människor strävar efter en god hälsa. För den saken skull är det massor faktorer som spelar in. Dels fysik träning och motion, men givetvis har även kosten en betydelsefull roll. Men det förekommer en del myter om kosten. Stundtals råder det delade meningar om vad i kosten som har bättre alternativt sämre hälsoeffekter.

Det finns en skillnad mellan fibrer som inte en överdriven grupp människor vet. Fibrer finns i två olika varianter som skiljer sig på så sätt att de ger varierande hälsoeffekter. De olösliga fibrerna är i själva verket överskattade medan de vattenlösliga kostfibrerna står för de främsta positiva hälsoeffekterna.

Fibrer är faktiskt en sorts kolhydrater, och kolhydrater som förekommer i vegetabiliska livsmedel såsom till exempel baljväxter, grönsaker, frukt samt diverse sädesslag. Det är inte allt för ofta som produkterna med en rejäl halt fibrer verkligen består av just vattenlösliga kostfibrer. Oftast innehåller produkter med rejäl fiberhalt istället olösliga fibrer som vetekli och cellulosa som dessvärre inte har liknande goda hälsoeffekter som vattenlösliga fibrer ger.

Ett typiskt missförstånd är att produkter som innehåller mycket fibrer därav skulle vara hälsosamma. Vanligtvis kan man säga att fibrer är önskvärt åt magsmältningen, och det gäller både olösliga kostfibrer samt vattenlösliga kostfibrer. Båda varianterna av kostfibrer fungerar som utfyllnad samt gör så att tarminnehållet får bra konsistens.

Bägge sorterna av fibrer äger förmågan att de passerar tarmkanalen utan att kroppen tar upp varken näring eller energi från dem. Men fibrernas passering är likväl önskvärt med tanke på att matsmältningen då fungerar bättre. Tarmarna måste jobba mer och hålls i trim på ett önskvärt vis.

Har man bekymmer med magen får man dock tänka sig för, och de olösliga fibrerna måste undvikas i högre grad då magen kan erfara dem som väldigt krävande. Mot bakgrund av det så måste en fiberrik kost inte nödvändigvis vara någonting bra. Såtillvida man inte tänker på att äta sådan kost som istället innehåller stora mängder vattenlösliga fibrer.

För att få i sig mycket vattenlösliga kostfibrer är det viktigt att inta rejält med grönsaker och frukt. Men somliga anser att det är smidigare att inta olika kosttillskott som numera finns tillgängligt på marknaden. Det många dock inte vet är att det blir betydligt dyrare att inhandla kosttillskott än att få i sig vattenlösliga kostfibrer på naturligt sätt. Att istället inhandla en påse psylliumfrön i vilken välsorterad livsmedelsbutik som helst funkar som ett utomordentligt substitut för kosttillskotten – och billigare dessutom.

Den främsta egenskapen hos de vattenlösliga fibrerna är att de är gelbildande. När vätska och de vattenlösliga fibrerna hamnar i förbindelse så får de vattenlösliga fibrerna effekten att de kapslar in de övriga ämnena i kroppen och förlänger matsmältning. Givetvis har kroppen då bättre förutsättningar att ta upp näring samt energi. Dessutom medför processen att blodsockret stiger i en måttlig takt.

Vattenlösliga kostfibrer motverkar diabetes då insulinkänsligheten blir bättre. Och blod- och kolesterolnivåerna sänks i blodet.

Vattenlösliga fibrer binder gallsalter som följer med fibrerna tillsammans med avföringen. För att levern ska ges möjlighet att skapa nya gallsalter tvingas den bryta ner kolesterol. En konsekvens av det blir att det negativa kolesterolet LDL reduceras. På sikt innebär det att risken att råka ut för hjärt- och kärlsjukdomar samt åderförkalkning minskar.

Övriga fördelar med vattenlösliga kostfibrer som många människor uppskattar är att de kan ge upphov till viktminskning och vara GI-sänkande ifall intaget är tillräckligt rejält.

Givetvis är de flesta människor intresserade av att leva ett hälsosamt liv. Och varför skulle man vilja undfly det när det fullständigt kryllar av diverse goda hälsoeffekter att få del av. Vårt fysiologiska välmående utgörs i regel av gynnsam motion och träning, och goda kostvanor. För att optimera intaget av god kost så bör man ju också ha kunskaper om vad som faktiskt är bra kost. Genom en utökad medvetenhet kan man främja sin hälsa ännu mer.

Det pågår en aktuell debatt gällande fibrer och dess nyttighet. Allt fler menar att fibrerna egentligen inte är så nyttiga som vi vill tro. Överlag kan man hävda att fibrer är bra men det är en sanning med viss modifikation. Faktum är att fibrerna tar sig igenom tarmsystemet utan att kroppen fångar upp varken energi eller näring från dem. Men vad är då fibrerna bra för?

Fibrer är i sig inget negativt då de har som främsta uppdrag att fylla ut magen och hålla igång tarmsystemet. De är alltså mycket bra för matsmältningsprocessen, och alla fibrer har en mättande funktion.

Det finns två sorters fibrer, vattenlösliga samt olösliga fibrer. Forskning har kommit fram till att det är de vattenlösliga fibrerna som skänker de bästa hälsoeffektera. Tyvärr är det inte allt för ofta som produkterna med rejäl deklaration av fibrer faktiskt består av just vattenlösliga fibrer. Oftast handlar det om olösliga fibrer som vetekli samt cellulosa.

De vattenlösliga kostfibrerna har gelbildande verkan vilket är utmärkande. De vattenlösliga fibrerna ser till att kapsla in de övriga ämnena som tar sig igenom magen med assistans av denna gel. Det innebär att kroppen på ett mer effektivt sätt kan ta upp näring och energi. Processen påbörjas när fibrerna kommer i förbindelse med vätska i magen. Magsmältningen får en längre process vilket är bra för tarmsystemet. Tömningen av magsäcken sker således långsammare men därjämte får det effekten att blodsockret stiger i balanserad takt.

Vattenlösliga kostfibrer gör det möjligt för en inbromsning av upptaget av blodsocker. På så vis sänks den glykemiska belastningen och blodsockernivån blir jämnare. Dessutom sänks kolesterol samt blodfettsnivåerna i blodet. Insulinkänsligheten blir bättre vilket förebygger diabetes. Därtill minskar de vattenlösliga kostfibrerna risken för att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar och åderförkalkning.

Att inta mycket frukt och grönsaker är positivt för den som vill få i sig de vattenlösliga fibrerna i större omfattning. Faktum är att det nu för tiden finns kosttillskott som består av vattenlösliga kostfibrer, men det finns fullständigt utmärkta substitut i livsmedelsbutikerna såsom exempelvis psylliumfrön. Det bästa skälet till att avstå kosttillskotten är att det vanligtvis kan bli förhållandevis dyrt. Och den som absolut inte klarar sig utan spannmålsfibrer gör bäst i att inta hela korn eftersom det gör kroppen en större nytta.

En av många fördelar med vattenlösliga kostfibrer är att de har förmågan att binda gallsalter. Salterna följer därefter med fibrerna med hjälp av avföringen. Det innebär i sin tur att levern måste producera nya gallsalter.

Även kolesterol består av gallsalter. De vattenlösliga fibrerna medför således effekten att det negativa kolesterolet LDL blir reducerat i kroppen. Det är en reduktion som innebär att risken minskas att råka ut för hjärt- och kärlsjukdomar och åderförkalkning.

Fibrer är egentligen en variant av kolhydrater. Dessa kolhydrater förekommer i vegetabiliska livsmedel som till exempel frukt, baljväxter, grönsaker och diverse sädesslag. Fibrerna är uppdelade i lösliga – och vattenlösliga kostfibrer, men det är de vattenlösliga fibrerna som bidrar till bäst hälsoeffekter. Dessvärre innehåller produkter med höga fiberhalter allt för sällan vattenlösliga fibrer utan istället olösliga fibrer som cellulosa och vetekli som inte har liknande hälsoeffekter.

De olösliga fibrerna absorberar rejäla mängder vatten och följaktligen är det extra angeläget att få i sig stora mängder vätska för att väga upp förlusten. Den egentliga främsta egenskapen vad gäller olösliga kostfibrer är att de fungerar som utfyllnad och medför att det blir fin konsistens på tarminnehållet.

Men den som upplever besvär med magen ska helst inte äta för mycket av de olösliga fibrerna då magen kan uppleva dessa fibrer som oerhört krävande. En kost som innehåller mycket fibrer behöver inte nödvändigtvis vara bra. Dessutom delar även vattenlösliga kostfibrer egenskapen att funka som utfyllnad. Ett rejält intag av vattenlösliga kostfibrer kan dock påverka tarminnehållets konsitens.

Vad som är vanligtvis gällande för fibrer är att de tar sig igenom mag- och tarmkanalen utan att tas upp av kroppen. De är således varken näringsgivande eller energigivande. För att vår matsmältning ska funka på ett optimalt sätt är fibrerna dock betydelsefulla. Tarmarna hålls i trim på ett bra vis då fibrerna får dem att jobba mer.

Vattenlösliga kostfibrer har många egenskaper som har inverkan på hälsan positivt. De kan slöa ner processen gällande kroppens upptag av blodsocker. Det medför att den glykemiska belastningen inte blir lika hög och att en jämnare nivå av blodsockret uppstår. Vattenlösliga kostfibrer hjälper att förebygga sockersjuka då insulinkänsligheten blir bättre. Därutöver sänks blod- och kolesterolnivåerna i blodet.

Det som framförallt kännetecknar vattenlösliga fibrer är att de är gelbildande. Det innebär att ett slags gel bildas när de kommer i förbindelse med vatten som finns i magen. Det innebär att fibrerna ser till att övriga ämnen i magen kapslas in – något som bidrar till en förlängd matsmältning. Det är positivt bland annat på så vis att det sker en långsammare tömning av magsäcken samt att blodsockret stiger i lagom takt.

Övriga fördelar med vattenlösliga kostfibrer är att ett tillräckligt intag kan ge upphov till viktminskning samt vara GI-sänkande.

Vattenlösliga kostfibrer äger en bindande verkan på gallsalter. Dessa salter följer med fibrerna med avföringen. Följaktligen måste levern framställa nya gallsalter, vilket innebär att kroppen då måste bryta ner kolesterol som innehåller gallstenar.

Det innebär att det negativa kolesterolet LDL reduceras. En sådan reduktion innebär i sin tur att risken att råka ut för för hjärt- och kärlsjukdomar samt åderförkalkning reduceras. Det innebär att intag av vattenlösliga kostfibrer har preventiv effekt för den sortens besvär.

Den som vill få i sig just vattenlösliga fibrer ska äta mycket frukt och grönsaker. Det är naturliga fibrer som visserligen finns i diverse kosttillskott som har lanserats. Men faktum är att det blir betydligt dyrare att få i sig de vattenlösliga kostfibrerna den vägen. Det funkar helt utmärkt att exempelvis istället handla en påse med psylliumfrön i vilken välsorterad livsmedelsbutik som helst.